Om att tävla

Allmänna regler

På Ridklubben Sleipner ordnas för närvarande tävlingar i hoppning och dressyr. Därför innehåller denna sida allmän information om dessa grenar och inte t.ex. fälttävlan, voltige, körning eller westernridning.

Innan man startar i tävlingen ska man värma upp hästen och sig själv ("rida fram"). Om man inte är så van att tävla är det bra att ha med någon som hjälper till på framridningen, eller åtminstone på förhand fundera ut hur man ska göra. Meningen är ju att hästen ska vara pigg och alert när den kommer in på banan, så man ska inte rida så länge att hästen hinner tröttna. Det är bra att rida igenom några av rörelserna som ingår i programmet (dressyr) eller hoppa några språng (hoppning), men det som man inte kan när man kommer in på framridningen har man ingen chans att hinna lära sig före tävlingen!

Hoppning

Hoppning tävlas på olika höjder där banorna blir längre och tekniskt svårare samtidigt som hindren blir högre. På Sleipner har vi vanligen hoppklasser från 60 cm upp till 1 m.

I hoppning finns det ett antal olika bedömningsformer. Nedan följer de svenska bedömningarna:

  • A: Innebär att ryttare med lika antal felpoäng förklaras likaplacerade. 
  • Clear Round (CR): Rids som bedömning A.
  • A:0 : Ryttare med lika antal fel skiljs åt genom tiden i grundomgången.
  • A:1 :Ryttarna skiljs åt genom en omhoppning (A:1a) eller två omhoppningar (A:1b)
  • A:1a : Ryttare med lika minsta antal fel rider omhoppning efter att samtliga startat i grundomgången, tiden skiljer likaplacerade i omhoppningen
  • A:1b : Ryttare med lika minsta antal fel efter första omhopnningen går vidare till en andra omhoppning.
  • A:2 : Grundomgången där ryttare med minst antal fel hoppar om tills dess att en segrare korats.
  • Hoppning i Två faser: ersätter bed A:1c och A;1d - benämningen är en anpassning till det internationella reglementet.
    • De ekipage som är utan felpoäng i första fasen fortsätter direkt på andra fasen. Bedömningen i fas 1 kan vara A eller A:0. Bedömningen i fas 2 kan vara A, A:0 eller C.
  • C : Ryttarens tid för ritten, eventuella tidsfel samt fel vid hinder (i straffsekunder) är sluttiden och utgör ryttarens resultat. Varje nedslag bestraffas med sekunder - 4 sekunder. I Duellhoppning och i andra fasen av en hoppning i två faser är tidstillägget 3 sekunder. Ryttare med kortast tid är segrare.  
  • Teknik/stilbedömning: Man bedömer hur bra ekipaget rider banan. Bl.a. får man poäng för sits och användande av hjälper, anridning och vägar, galoppen, hästens lydnad samt hur välvårdat ekipaget är. Det finns ett par olika protokoll som används, men det är i stort sett samma saker som bedöms. Vinner gör den som har minst fel på hinder och högsta teknik/stilpoäng.

FELPOÄNG VID HOPPNING:

  • Nedslag på hinder, tramp i vattengrav - 4 fel
  • Första olydnaden - 4 fel
  • Andra olydnaden - 8 fel, vid regional tävling eller högre - uteslutning
  • Tredje olydnaden - Lägre än regional tävling - uteslutning
  • Avfallning/omkullridning - uteslutning
  • Varje påbörjad sek vid överskriden maxtid - 1 fel
  • Varje påbörjad sek i omhoppning på tid - 1 fel
    • vi har oftast inte maxtider i lägre klasser på våra tävlingar, finns det maxtid så står det på banskissen
  • Fel väg (dvs. hoppar fel hinder) - uteslutning

Som olydnad räknas också (utöver vägran och utbrytning):

  • hästen bråkar på banan så att den stiger bakåt
  • ryttaren lägger en volt eller korsar sin egen väg på annat sätt mellan två hinder
  • ryttaren har efter att startsignal getts gått över startlinjen och vänder tillbaka/gör en volt så att startlinjen passeras på nytt

Det är tillåtet att låta hästen titta på hindren före man startar. Det är bra att utnyttja tiden från det man kommer in på banan tills man får startsignal (då har man 45 sekunder på sig att starta) till att rida runt så att hästen hinner se litet på banan.

Mer detaljerad information om hoppning finns att läsa i Svenska tävlingsreglementet som finns på ridklubben.

Dressyr

I dressyren rider man upp ett på förhand bestämt program som består av ett antal bedömningspunkter. Domaren ger poäng för varje sådan rörelse, och dessutom några allmänna poäng efter att programmet är slut. Det kan finnas en eller flera domare, om det är flera så räknas poängen ihop. Den vinner som har högst poäng. Skiss över dressyrbanorna finns här.

Poängskalan går från 0 till 10 och är alltså inte som skolvitsorden där det lägsta är 4. Varje poäng betyder olika saker enligt följande:

  • 10 utmärkt 
  • 9 mycket bra
  • 8 bra
  • 7 ganska bra
  • 6 godkänt
  • 5 med tvekan godkänt
  • 4 inte helt godkänt
  • 3 ganska dåligt
  • 2 dåligt
  • 1 mycket dåligt
  • 0 inte utfört

Man räknar också ut ett procenttal för ekipaget, det visar hur stor procent av det maximala poängantalet i klassen som ekipaget fick. Procenten kan man använda för att jämföra resultat i olika klasser där antalet rörelser är olika. För att ha ridit ett helt godkänt program ska man ha minst 60 % av maxpoängen, om man har mellan 50 och 60 % är man "med tvekan godkänd" i enlighet med poängskalan ovan.

Det finns olika svårighetsgrader på dressyrprogrammen. På Sleipner ordnar vi mest tävlingar i lätt klass, dvs. Lätt C, Lätt B och Lätt A. Det finns några olika program på varje nivå, och vanligen är det så att ju högre siffra ett program har desto svårare är det (t.ex. är LB:3 svårare än LB:1). Dessutom har vi ett eget program som kallas X-Lätt som finns till för dem som inte har tidigare tävlingserfarenhet. Oberoende av vilket program man rider är det viktigt att vara noggrann, rida ordentliga vägar mellan bokstäverna och rida ut i hörnen ordentligt. Man kan tappa många onödiga poäng i lätt klass genom att slarva.

I Lätt C-programmen ingår det bl.a. 15 m travvolter, galopp på stora volten, tempoökning i trav, fri skritt och halter. I Lätt B tillkommer sådant som 10 m volter i trav och 15 m volter i galopp, mellantrav och mellangalopp, ökad skritt och i något program skänkelvikning i skritt. I Lätt A ska man kunna rida 10 m galoppvolter, skänkelvikning i trav, förvänd galopp, bakdelsvändning och ryggning. Dessutom blir det större krav på hästens form och samling ju högre upp i klasserna man kommer.

Kopior av dressyrprogrammen finns att få vid tävlingskommitténs anslagstavla före varje tävling. Mera information om dressyr finns i tävlingsreglementet som finns på Sleipner.